Vegetariskt på Valborg

Nuförtiden brukar jag stå för maten när jag hälsar på mormor och morfar (och mamma inte är där). Det blir alltså Valborg på Lidingö, men ingen eld. Dels är jag för trött, dels super jag inte. Det beror inte på att jag ser något omoraliskt i själva drickandet, vill man så är det okej. Tyvärr är jag alldeles för rädd för energin i ett drickglas med vodka. På en MUF-fest tog jag faktiskt ett par glas vin, men då åt jag ingen dessert och blev förvånansvärt berusad. Sedan kan man fråga sig om det är så roligt att tillhöra grupp människor som hoppar upp och ner i kemiskt betingad extas.
Ikväll ska jag laga böngryta med aubergine och courgette. Imorgon blir det biffruladerna från gårdagens DN för att blidka morfar (han behöver nog rejäl karlamat efter sin starroperation). På Fredag tänkte jag mig lax med timjan och fetaosttopping. Det blir matteB-plugg under kommande halvvecka och jag ska försöka pressa in lite kadmiumfaktaskrivande. På Lördag kommer jag hem, då blir det mer bloggande.
Nu måste jag fara iväg om jag ska hinna fram till mellanmålstid.

Skam

Mina behandlingsveckor har alltid ett speciellt tema, förra veckans tema var skam. Skäms gör man, speciellt när man är liten och den auktoritära vuxenvärlden häver ur sig "fy skäms" i tid och otid. På bildterapin skildrade vi ett "skämsigt" barndomsminne med akrylfärg på papper. När vi sedan gick varvet runt och berättade om våra tavlor blev jag både rörd och bestört. Det var allt från skönsång på toaletten till systematiskt övergivna trappbarn.
Detta får mig att tänka på en incident som jag skäms för så här i efterhand på ålderns höst. En gång åkte jag och moster G tåg. Vi var på väg till mormor och morfar, och mormor ringde för att höra efter om vi hade det bra. Plötsligt fick mitt femåriga jag en otrolig lust att provocera och sa således: "farmors köttbullar är godare än mormors!" Jag minns inte vad jag fick för svar, men jag tror att bannorna snarare kom ifrån moster. Det ironiska är att både farmor och mormor brukade steka Findus. Trots halvfabrikat var jag så invaggad i den svenska köttbullsmentaliteten och dess moderliga symbolvärden att min reptilhjärna automatiskt styrde mig in på det laddade färsämnet.

Året som gått 2

Jag håller vad jag lovat. Köttgryta med choklad till morfars födelsedag i oktober. Mammas glace au four. Poilainebröd, egenhändigt importerat i november. En raserad dröm av pepparkaksdeg. Pappas trettonhelgsbröd (dinkel, arlarecept). Det kommer ännu lite mer i morgon.

Året som gått

Eftersom jag har fått så vänliga kommentarer tycker jag att det är på sin plats att förtjäna dem lite. Jag går på dagbehandling var tredje vecka och försöker att hålla i mina betyg ändå. Detta tar mycket kraft och tid, varför jag har underlåtit att skriva på någon månad eller så.

Häromdagen hängde familjen framför datorn och kikade på årets presterade Canon-upplevelser. Här kommer matbilderna som jag aldrig publicerade. Jag måste fika, det kommer fler bilder imorgon. Jag svär vid min mattebok! Bilden visar föressten en förnämligt god poilanesmörgås på kafé Frankfurt i Oktober.