Sydamerikanskt?
I fredags var jag på stadens nyaste restaurang som har hakat på den sydamerikanska trenden och min pappa drack ( lite förutsägbart) Caprihinia som apertif. Menyn bestod mycket av kött, chutneys, sötpotatis och majs. Lime spelade även en stor (om inte huvud) roll.
Min förrätt blev limemarinerad scampi. Till scampin severades även limeklyftor, guacamole, inlagd paprika och friterat tortillabröd. Jag som älskar scampi fann att lime lyfter smaken (lägg på minnet) och jag rensade tallriken så när som på tortillabrödet. Jag har något emot friterad mat utan frityssmet, det smakar bara..olja. Jag hade gärna ätit brödet färskt eftersom jag inte har något emot tortillabröd som sådant.
Jag (och mamma) tog grillad fläskfilé med bönris och bbq (specifikt?) -sås. Det glädjer mig att köttet var av den kvalitén att det smakade gris och inte kyckling (händer sällan), men det smälte heller inte i munnen som köttet från pampas tydligen gör. Bönriset var menlöst kryddat och stod inte på sig gentemot den liquidsmoke-knarkande såsen/glazen. Lime låg obligatoriskt på tallriken.
Efterrätten var godast. Så det så. Okej, jag är fortfarande en gottegris, kolhydrater är alltid mer lockande för växande (och tänkande, ha!) personer. Jag ska inte hyckla, desserten är oftast höjdpunkten för mig men här var faktiskt den det godaste. Grillad banan med kolaaktig rom-och-korint-sås. Det hela smakade som standarddesserten på en medioker kinakrog, fast bra! Vaniljglassen till var god, förmodligen Sia, men kändes liksom truppen av limeskivor onödig.
Om restaurangen låg i mitt vackra Stockholm skulle konkurrensen från fler bättre ställen höja mina krav. Nu är fallet inte så utan 7 blir vad jag ger den. Betyg i DN på stan-skala.
Min förrätt blev limemarinerad scampi. Till scampin severades även limeklyftor, guacamole, inlagd paprika och friterat tortillabröd. Jag som älskar scampi fann att lime lyfter smaken (lägg på minnet) och jag rensade tallriken så när som på tortillabrödet. Jag har något emot friterad mat utan frityssmet, det smakar bara..olja. Jag hade gärna ätit brödet färskt eftersom jag inte har något emot tortillabröd som sådant.
Jag (och mamma) tog grillad fläskfilé med bönris och bbq (specifikt?) -sås. Det glädjer mig att köttet var av den kvalitén att det smakade gris och inte kyckling (händer sällan), men det smälte heller inte i munnen som köttet från pampas tydligen gör. Bönriset var menlöst kryddat och stod inte på sig gentemot den liquidsmoke-knarkande såsen/glazen. Lime låg obligatoriskt på tallriken.
Efterrätten var godast. Så det så. Okej, jag är fortfarande en gottegris, kolhydrater är alltid mer lockande för växande (och tänkande, ha!) personer. Jag ska inte hyckla, desserten är oftast höjdpunkten för mig men här var faktiskt den det godaste. Grillad banan med kolaaktig rom-och-korint-sås. Det hela smakade som standarddesserten på en medioker kinakrog, fast bra! Vaniljglassen till var god, förmodligen Sia, men kändes liksom truppen av limeskivor onödig.
Om restaurangen låg i mitt vackra Stockholm skulle konkurrensen från fler bättre ställen höja mina krav. Nu är fallet inte så utan 7 blir vad jag ger den. Betyg i DN på stan-skala.
posted by KrakelSpektakel at 6:12 PM
4 Comments:
lime är förvisso väldigt sydamerikanskt, men om man tvingas äta lime i varje rätt blir man ganska sur (påminn mig att slå min pojkvän hårt för det pappaskämtet:) ). Om du verkligen vill uppleva vad lime kan tillföra en rätt så ska du prova chevice. Det kommer kanske på min blogg snart, i annat fall är det rå fisk som fått marinera ett par timmar i citron- eller limejuice.Mums. Om det är färsk fisk det vill säga.
Okej.
Du är för ung för att dricka sprit. Jag har redan anmält denna blogg till sedlighetsroteln.
Vad menar du? Min Pappa drack,inte jag!
Post a Comment
<< Home