Ambitionsnivåer

Jag hade någorlunda storartade planer på ett mer omfattande blogginägg. Efter Kobra allstå, men så plötsligt, helt oförhappandes, befann jag mig i en indisk by. Jag vaknade till en mild brittisk dialekt som talade om Gandhi. Med nackspärr som ständig souvenir undrar jag varför det fortfarande är så skönt att somna i soffan?
Igår var jag på kafé Frankfurt som Bendel och Curious tidigare skrivit om. Jag kan säga så mycket som att surdegslunchmackan var mycket god. Osten smakade raclette-ost. Härlig sälta.
Jag tänker använda mitt nya material (besök) och gå in betydligt djupare i kaféämnet på pipersgatan, men jag måste tyvärr lämna det för stunden. Jag ska faktiskt dit imorgon för ytterligare efterforskningar och observationer.
Se där, tänk vad man kan kvickna till. Kroppen har en fanstastisk förmåga att vid behov ignorera sömnbrist. Jag lyckades faktiskt krafsa ihop någonting! Siktar man mot stjärnorna så kanske man når trädtopparna.