Nytt liv
Idag åt jag frukost utan decilitermått. Bra övning inför Åre om en dryg vecka, jag kan ju knappast mäta upp juicen framför alla andra på fjällgården. Jag kommer inte att mumla fram vikten till skiduthyrningskillen som jag gjorde förra året. Nu är jag bara lite underviktig. Förhoppningsvis slipper jag orolighet hos skidlärarna. Förra året tvingades jag in i värmen för att inte förfrysa nästippen. Jag längtar till Buustamons luncher, fast vi kommer att tvingas dit tidigare alternativt senare för att undvika kaoset, som påminner om St:Eriksgatan en fredag, nu när jag också har vecka nio.
Det finns en fantastisk tunnbrödsrulle med lammkorv, potatismos och skagenröra. Det spelar tydligen ingen roll att man har svårt för majonäs och räkor efter en halvdag på åreskutan, det slinker ner ändå. Skidåkning sätter kroppen i samma tillstånd som vid graviditet och bakfylla.
Det finns en fantastisk tunnbrödsrulle med lammkorv, potatismos och skagenröra. Det spelar tydligen ingen roll att man har svårt för majonäs och räkor efter en halvdag på åreskutan, det slinker ner ändå. Skidåkning sätter kroppen i samma tillstånd som vid graviditet och bakfylla.
3 Comments:
Heja! Heja!
Krakel, jag är verkligen glad att du är tillbaka och lycka till med kampen mot anorexi - jag har själv haft ordentliga ätsttörningar en gång i tiden, men jag vet också att det faktiskt går att tänka om och tänka rätt, även om det är djävulskt smärtsamt! Men om någon fixar det så är det du!
Stor kram från Margit
Håller tummarna för dig och att du fixar den här kampen! Det är inte lätt att förändra sina tankar vad det än gäller. kram Kinna =)
Post a Comment
<< Home