Äpplen i överflöd

Mamma bakade hela två vegansmuläppelpajer som present till torsdagens matklubbsanordnare. Bara för dem att lägga i frysen och plocka fram vid behov. Detta är vad jag kallar omtanke, men min mamma som är en listig kvinna brukar alltid få ut någonting av sin klädsamma godhet.
En av hennes många goda vänner har en stor äppelträdgård, och hon erbjöds äpplen häromdagen. Hon föreslog ett tiotal(med tanke på min ständiga äppelkonsumption) men han sa att sex stycken var det mesta hon kunde få. Ett smärre missförstånd kan få stora konsekvenser: numera står sex plastkassar med äpplen på vår balkong. Samma dag som äpplena anlände bakade mamma pajerna. Hon planerar redan för äppelmos och äppeldryck. Imorgon blir det en amarettoäppelkaka. Tänk, framåt advent kommer det spruta antioxidanter ur min öron.
Lite av pajdegen(från tasteline)blev över, därför kunde jag i går snabbt fixa tre portions-blåbärspajer(ja, vi har frysen full med alla möjliga bär). Det blev gudomligt gott. Pajdegen innehöll en osvensk mängd socker vilket gjorde degtäcket knäckigt och lagom segt. Under gräddningen sjönk degen ned i blåbärsbädden( mycket blåbär, lite mjöl, socker) och pajens konsistens blev lagom stabil(mellan rinnig och kolaaktig). En tillfredsställande klick av sveriges bästa köpevaniljglass(Sia) som kronan på verket fulländade fredagskvällens efterrättsvaka.
Mamma har, efter hon äntligen fick smaka på degen, fått ett nytt favoritrecept. Jag gissar att jag lär får återse smuldegen i mången äppelpaj under höstens fortgång.