Jag är här igen!

Ja, nu kanske ni har undrat var jag tog vägen, jag lovar, jag är vid liv. Det förhåller sig så att novemberlovet pågår förfullt.
I söndags steg jag och min kusin+farbror+faster på silja symfoni(eller var det kanske serenade?). Det var en tvådagars kryssning, varav en dag tillbringades i Helsingfors. Första kvällen åt vi på Happy Lobster (som naturligtvis är en skaldjursrestaurang). Min underbara faster har mycket bestämda åsikter om mat. Hon äter; skaldjur, lakritspipor, vitlöksbröd, oxfilé, tacos och that's about it. Grillchips och pommesfrites slinker även ned (ja vi kan väl säga att jag inte brukar förvänta mig några kulinariska höjdpunkter i hennes övrigt förtjusande sällskap).
I alla fall, min farbror och jag beställde in ostron till förrätt, medan min faster och kusin(nästan syster) tog sniglar i vitlökssås. Brödet till(ciabatta) var det mustigaste och bästa jag någonsin ätit och är det enda ni faktiskt vill äta ombord på silja. Ostronen betedde sig som ostron och smakade hav. Faster och kusin höll sig till vitlökssåsen och brödet(meze på finska månne?).
Efter en stund placerades den gigantiska skaldjusplatån på vårt bord. Faster och farbror lät sig väl smaka, skaldjuren smakade skaldjur och skaldjursfantasterna blev nöjda. Jag och min kusse tog vitlöksstekt lax till huvudrätt. Laxen smakade osaltad lax, definitivt inte vitlök. Till laxen serverades skolpotatis(inte skal), skrynkliga ärtor och majonässmakande aubergineröra(jag förväntade mig babaganoush).
Nej, maten var ingen höjdare. Jag skulle kunna fortsätta i oändlighet, men kortsagt: ät i Helsingfors istället, och snälla, ät inte på donkan som min faster insisterade på att göra.