Konvalecent

Jag mår bättre än någonsin om jag får säga det själv. Jag har alltid haft en mer eller mindre hemlig önskan att flytta tillbaka till huvudstaden. Denna längtan har gjort sig mer och mer påmind i och med åren. Ett litet sug som eskalerade till hjärtskärande drömmar om ett grönt Stockholm. Nu är jag här. Mitt första kungsholmeninlägg.
Det skulle bli för mycket med en enveckas skolbussresa för mig. Det tycker skolsyster också. Denna vecka är jag istället hemma i Stockholm och vilar upp mig inför slutspurten. Lugn och ro, matro med mamma. Jag ska sova om mig och träffa läkare. Magontet har släppt. Nästan.
I fredags handlade mamma och jag på Sabis i Fältöversten. Vilket utbud! Matglädjebutik från den fjärde dimensionen. ICA-supermarket i Västermalmsgallerian är vår nya närbutik. Den ligger inte långt efter östermalmsmeccat i standard. Butikschefen har tyvärr lagt till sig den fula ovanan med länksäljande: det är mycket knepigt för en novis att inse var i all världen digestivekexen är och förstå varför de gömt sig vid osten.
Igår var jag, moster, faster, mamma och kusin ute på staden. När det visade sig att KB inte öppnar tidigare än ett godkände mamma, på förslag av faster, Hötorgshallen som lunchställe. Det visade sig vara ett mindre smart drag: faster styrde bestämt stegen mot Kungshallen. Man ska aldrig lita på någon som säger sig avsky soppa, lammkött och all annan mat som är lagad och inte inlagd, färdig eller lagrad. Kebaben (inget ont om kebab som företeelse) hastades ner och lade sig som en klump i magen. Jag har tandställning och kan inte äta snabbt, dessutom är ordentligt tuggande a och o för en person i mitt tillstånd. Det finns ingen mat i kungshallen, kungshallen är ingen restaurang. Kungshallen är en matsalsinstitution som serverar grått, orientaliskt energitillskott. Faster kvittrade som en fågel, hon fick sin plastpizza på mindre än fem minuter. Jippie.
På kvällen åkte vi ut till ön. Tjejkväll/damiddag chez faster. Mamma och jag åtog oss att laga mat eftersom jag inte äter clownmat, särskilt inte en lördagkväll. Vår middagskupp blev särdeles lyckad. Pasan var dyr och italiensk. Cottura 9 minuti: lågt gi är faktiskt en önskvärd pastaegenskap när man är ute efter lagom al dente. Sist mamma lagade skaldjurspasta med apelsin och lax från Bonniers stora bibel skalade hon räkorna och kokade egen fond. Denna insats var onödig, igår körde vi med bong och icas färdigskalade lyxräkor (lyxen att slippa kladda med räkögon?) och den nya anrättningen blev 1 1/2 gånger godare.
Efterrätten var inget att hänga i majstången. Ginon luktade kolamumsigt när den var i ugnen men min portion lyckades smita från chokladen och bestod av lite hård kiwi, mjöliga bananskivor och sura jordgubbar. Ät aldrig frukt i onenlig säsong.
I kväll är vi hemma. Söndagsmiddag med mormor och morfar. Mammas fantastiska köttfärsröra med tillägget blackeyebönor. Råris och kålsallad med min zetavinägrette. Till efterrätt blir det rabarberkräm.