Majsplättar med bacon

Jag har hjälpt mamma att steka plättar eftersom vi inte har någon plättlagg. Jag önskar mig en hjärtformad sådan. Inte för att vi brukar äta plättar särskilt ofta men det kan väl bli en god vana! Osig och rosig sitter jag och ojar mig över de latinska ändelserna i den tredje deklinationen som jag borde öva på. Jag har ingen egentlig läxa till imorgon och tid är något som inte bör springa ifrån en. I alla fall inte när man har prov på tisdag och två förhör på torsdag. Nu kan jag i och för sig passa på att förena nytta med nöje. Somliga skriver recept. Här kommer lite grammatik på silverfat.

3:e deklinationen

sing.

nom homo
gen hominis
dat homini
ack hominem
abl homine
vok homo

plur.

nom homines
gen hominum
dat hominibus
ack homines
abl hominibus
vok homines

Bemärkelsedag

Idag är det min oviktiga bemärkelsedag. En sådan dag kräver ingen sång, ingen tårta, inga gäster och absolut ingen fest. Jag är alldeles för gammal för att fylla år i år (även om jag hemligt sympatiserar med Findus).
-Nej, jag har inte gått och gift mig i Rådhuset och inte bryr jag mig om mitt 101:a blogginlägg. Ändå sätter den 25:e mig mentalt i sprakande spektakel, November är nämligen min favoritmånad. En favoritdag att avrunda den bästa månaden med.
Ikväll får jag min favoriträtt. Citron och sesammarinerad oxfilé och buljongkokt saltåbulgur. Mumma(förstärkningsuttryck) med must till!

Precis hemkommen

Jag har ätit macaroner och gröna bönor, kalvlever och chèvre, vaniljglass, spenat, desserter (med slående sparsmakad sötma) samt nutella. Dessutom har jag druckit Orangina, en halv glasflaska (det jag kallar riktig) cola, litervis med eau och otaliga koppar te.
Vi har köpt med oss bröd från Poîlane och hamstrat det i vår lilla (snäll omskrivning för skokartong) frys. Det gäller att bunkra upp inför vintern.